EN
Strömförsörjningsstandarder som fastställts av International Electrotechnical Commission (IEC) och European Norm (EN) har viktiga skillnader vad gäller tillämpningsområde, regional giltighet och regelövervakning. Här ’är en översikt:
1. Omfattning och ursprung
IEC (Internationella elektrotekniska kommissionen)
- Global standard för elektriska teknologier, inklusive strömadaptrar .
- Fokuserar på säkerhet, prestanda och interoperabilitet (t.ex. IEC 62368-1 för säkerhet, IEC 62680 för USB-strömförsändelse).
- Utgör grunden för nationella/regionala standarder.
EN (Europeisk norm)
- Regionala standarder som antagits av CENELEC (Europeiska Kommittén för elektroteknik) Standardisering).
- Speglar ofta IEC-standarder men lägger till krav som är specifika för EU (t.ex. EN 62368-1 = IEC 62368-1 + EU-tillägg).
- Säkerställer efterlevnad av EU-direktiv (t.ex. Lågspänningsdirektivet (LVD), EMC-direktivet).
2. Regional kontra Global tillämplighet
IEC: G globala standarder med fokus på internationell standardisering. D utformade för att säkerställa enhetlig prestanda hos elektroniska apparater världen över och därmed underlätta internationell handel. Till exempel är IEC 62368 en internationell säkerhetsstandard för elektroniska och elektriska produkter, tillämplig på strömförsörjningar i olika länder.
SV: Utarbetade av Europeiska kommittén för standardisering (CEN), fokuserar huvudsakligen på europeiska länder. De är harmoniserade med Europeiska unionens regler och direktiv. Om en strömförsörjning ska säljas inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EEA) måste den överensstämma med relevanta EN-standarder.
3. Viktiga skillnader i krav
IEC: Upprättade genom enighet bland internationella experter, antas de frivilligt av tillverkare. I de flesta länder finns det ingen lagkrav på att följa IEC-standarder. Dock baserar många länder sina egna lagstandarder på IEC-standarder, så att följa dem underlättar tillgång till globala marknader.
SV: Föreskrivna av Europeiska unionens lagstiftning, när en EN-standard har godkänts blir den en nationell standard i alla EU-medlemsländer. Efterlevnad är avgörande för marknadstillgång inom EU. Inom EU-länder tar den relevanta EN-standarden företräde framför andra standarder, inklusive IEC-standarder. De flesta EN-standarder har sitt ursprung i IEC-standarder, så de är ofta tekniskt likartade.
Aspekt |
IEC-standarder |
EN-standarder |
Laglig styrka |
Frivillig (om inte antagen) |
Obligatorisk i EU |
Spänning/Frekvens |
Bred (100-240V,50/60Hz) |
Specifik för EU (230V,50Hz) |
Stifttyper |
Covers global formats (t.ex. IEC60320) |
Bara EU-stift (t.ex. EN50075 för eurostift) |
EMC-testning |
Allmänna riktlinjer (IEC 61000) |
Strängare EU-EMC-gränser (EN 55032, EN 61000) |
Säkerhetsmärkning |
CB-schemat (IECEE) erkänt |
Kräver CE-märkning (självdeklaration eller notifierad organ). |
4. Överensstämmelse och certifiering
IEC-överensstämmelse : Ofta verifieras via CB-schemat (ömsesidig erkännande i över 50 länder).
EN-myndförelse : Kräver CE-märkning, vilket innebär:
- Testning enligt harmoniserade EN-standarder.
- Teknisk dokumentation enligt EU-direktiv.
- EU-försäkran om överensstämmelse (DoC).
5. Uppdateringar och harmonisering
- EN-standarder överensstämmer ofta med IEC men kan vara 1–2 år bakom (t.ex. IEC 62368-1:2018 → EN 62368-1:2020).
- Vissa EN-standarder innehåller "nationella avvikelser" (t.ex. Storbritannien refererar fortfarande till BS EN efter Brexit).
Slutsats
- Använd IEC-standarder om du konstruerar för globala marknader (grund för USA, Japan m.fl.).
- Följ EN-standarder om du säljer i Europa (lagkrav för CE-märkning).
- Många tillverkare testar enligt både IEC och EN för att säkerställa tillgång till globala marknader.
